"Kontinuitet, lust och genuinitet för stärkt känsla av meningsfullhet"

 Anna-Karin Söderlind

Anna-Karin Söderlind

 

 

 

Enligt ett gammalt talesätt är kedjan aldrig starkare än sin svagaste länk. I Socialstyrelsens senaste lägesrapport för hälso- och sjukvården i Sverige framkommer den länken tydligt. För trots att medellivslängden ökar och vi lever allt hälsosammare liv i Sverige blir fler sjukskrivna för främst psykisk ohälsa. Störst är ökningen bland unga kvinnor i åldern 16-29 år där mer än hälften av landets kvinnor uppger sig leva med oro och ångest. Socialstyrelsen skriver i rapporten att den svenska sjukvården inte kan möta upp behovet av vård för de drabbade.

“Störst är ökningen bland unga kvinnor i åldern 16-29 år där mer än hälften av landets kvinnor uppger sig leva med oro och ångest.”

På samma sätt beskriver Stadsmissionen i sin ungdomsrapport från 2016 att Sveriges unga befolkning mår allt sämre. Det är elever med långvarig frånvaro ifrån skolan, nyligen inflyttade i Sverige och unga som lever i socialt utsatta miljöer på grund av fattigdom och missbruk, som drabbas hårdast. Men den psykisk ohälsa bland unga ökar i alla samhällsklasser. Det gör även självmordsstatistiken och många barn faller idag mellan stolarna och blir, som det kallas i regeringens SOU rapport Saknad, ”borttappade”. Rapporten visar att samhället ofta agerar för sent på barns skolfrånvaro och att samarbetet mellan skola, elevhälsa och sociala aktörer omkring de hemmasittande barnen inte fungerar. Barnen och deras familjer får inte det stöd de behöver för att de ska kunna återgå till skolan. De blir lämnade i ett utanförskap. Resurserna och kunskaperna för att möta upp problemen är inte tillräckliga.

Dessa grupper av unga är enligt regeringens rapport särskilt känsliga för avbrott och förändringar i vardagen så som byte av klass eller övergången mellan olika stadier som från mellanstadiet till högstadiet. I stadsmissionens rapport framkommer det även att många unga vuxna förlorar fotfästet i glappet mellan barn och vuxen psykiatrin då överlämningen där i mellan fungerar dåligt.

I boken Psykosocial miljö och stress beskriver forskarna Danuta Wasserman och Louise Nilunger-Mannheimer att kontinuitet i psykiatrisk vård är väldigt viktigt för en framgångsrik behandling. Det gäller framför allt unga med avsaknad av stödjande miljöer så som skola, välfungerande fritidsintressen och en trygg hemmiljö. Enligt en studie från Finland finns det belägg för att långsiktig kontinuerlig behandling av psykisk ohälsa har en mer ihållande effekt. De som i studien ingick i längre psykodynamisk terapi hade efter tio år större arbetsförmåga och mindre ångestrelaterade problem än de som genomgått kortare behandling.

Sammantaget finns här ett mönster som visar att Sverige inte klarar av att erbjuda stödjande miljöer till ungdomar och unga vuxna i tillräcklig utsträckning. Här behövs det mer resurser och forskning för en kontinuerlig och jämlik vård, oavsett social bakgrund. Som det är idag befinner sig många unga i fritt fall utan möjlighet till utbildning på lika villkor och med risk för långtidssjukskrivning, arbetslöshet, social isolering och missbruksproblem längre fram i livet. Utbildnings- och vårdinsattser för målgruppen präglas av glapp i behandlingen där unga tappas bort.

Sommarloven är enligt Stadsmissionen en känslig tid då många stödfunktioner som exempelvis ungdomsmottagningarna runt om i Sverige har stängt. Det i kombination med sommarlov utan vuxenkontakter i skolan och rutiner blir en tid då många unga far illa utan möjlighet till hjälp. Det verkar som att samhället är i behov av en ny verktygslåda för att kunna möta upp problemen med växande psykisk ohälsa bland unga.

“Det verkar som att samhället är i behov av en ny verktygslåda för att kunna möta upp problemen med växande psykisk ohälsa bland unga.”

 

Verksamhetschefen för Mottagning för unga vuxna Globen i Stockholm efterlyser i Stadsmissionens rapport ett bredare och mer tvärvetenskapligt arbetssätt omkring ungdomar och ser konstnärliga uttrycksmedel som en del av det. På samma sätt arbetar sjukgymnasten och doktoranden Anna Duberg vid Örebro universitet som forskar på dans som främjare av psykisk hälsa hos flickor i åldrarna 13-18 år.

Det finns ett intresse för kulturella aktiviteter som hälsfrämjare för unga med psykisk ohälsa. Här kan Drakprojektets studiecirkel komma att fylla en viktig funktion i framtiden som brygga mellan samhället och ungdomar i utanförskap.

“Det finns ett intresse för kulturella aktiviteter som hälsfrämjare för unga med psykisk ohälsa. Här kan Drakprojektets studiecirkel komma att fylla en viktig funktion i framtiden som brygga mellan samhället och ungdomar i utanförskap.”

 

Lust

Kultur som hälsofrämjare har varit på frammarsch i Sverige sedan 2009 då pilotprojektet Kultur på recept startade på initiativ av dåvarande kultur- och idrottsministern Lena Adelson Liljeroth och socialförsäkringsministern Christina Husmark. Sedan dess har den läkande och välgörande förmågan i kulturella uttrycksätt fått allt mer uppmärksamhet och en rad pilotprojekt genomförts runt om i Sverige.

Svenska studier visar att deltagande i fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter har statistiskt samband med lägre dödlighet i alla åldrar. Det finns även forskning som visar att deltagande i kulturella aktiviteter är klassrelaterade då de med längre utbildning och högre inkomst är mer aktiva kulturellt än de lågutbildade i samhället. Det finns även gott om forskning som visar att engagemang i olika kulturella aktiviteter minskar social isolering vilket är viktigt för människors välmående.

Den svenske stressforskaren Töres Theorell beskriver i boken kulturen och folkhälsan från 2008 att kulturella utmaningar anpassade efter deltagarens förmåga kan skapa nya sätt att handskas med livet. Han menar även att terapiformer som dans, musik och bildterapi kan bidra med nya sätt att uttrycka sina känslor på och bearbeta livsupplevelser och problem.

Men en avgörande faktor för kulturella aktiviteters positiva inverkan på hälsan är att deltagaren tycker om att göra det. Att de känner lust att genomföra uppgifterna och vågar prova. Att tvingas ingå i kulturella aktiviteter mot sin vilja riskerar att ha motsatt effekt. Precis som med fysisk aktivitet behövs det även regelbunden kulturell aktivitet för bestående positiv effekt.

 

 

Genuinitet

Rapporterna om resursbrist i vården av unga vuxna med psykisk ohälsa är många. Skolsystemet står inför stora utmaningar med ökad frånvaro, sämre skolresultat och ojämlik utbildning. Ett mönster av klassorienterad vård och behandling beroende av socioekonomisk tillhörighet, hemort och ålder blir allt tydligare, där de unga som inte får tillgång till hjälp riskerar att fastna i utanförskap och sociala svårigheter. Åtgärder och forskning som behövs inom området är inte tillräcklig. Det känns lite som att ungas hälsa inte är prioriterat och att beslutsfattare inte riktigt vet vad som behövs för att vända utvecklingen.

Pedagogen Jonas Aspelin är forskare och förespråkare för en pedagogisk inriktning som kallas relationell pedagogik. Han menar att forskning visar att skolor med hög måluppfyllelse satsar lika mycket på kunskapsmål som social omsorg av elever. Ett genuint engagemang från lärare och skola för eleverna anser Aspelin är en förutsättning för känslan av trygghet och inlärning hos barnen. Han vill ändra på det snäva mätbarhetstänkandet inom utbildningen idag och satsa mer på omsorg och goda relationer mellan elever och vuxna. Sätter vi hans teori i relation till forskningen om psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige framkommer det ganska snart att det sociala stödet fallerar i samhället samtidigt som kravet på utbildning och prestation har ökat.

De stora bristerna i exempelvis vården, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden för unga i Sverige signalerar inte direkt genuinitet i sitt engagemang. Kan det vara så att antalet unga som blir sjuka ökar i takt med att samhället hårdnar?

Inom stressforskningen poängteras alltid vikten av balans mellan krav och kontroll i våra liv. Som människa klarar vi högt ställda krav så länge vi känner att vi har kontroll över situationen vi är i. När det blir obalans mellan dessa och kontrollen sviktar blir vi stressade. Långvarig stress bryter i längden ner oss fysiskt och psykiskt vilket skapar ohälsa.

Att som ung tappa balansen och inte få stöttning av samhället riskerar därför att försämra situationen då känslan av att inte ha kontroll blir ännu större. Samtidigt är kraven att utbilda sig, försörja sig och bidra till samhället det samma. Men det är också viktigt att poängtera att för lågt ställda krav utifrån personlig förmåga och kompetens är lika stressande som för högt ställda krav. Det är när krav och kontroll är i balans som vi människor presterar och mår som bäst. Därför är det viktigt att eventuella stödåtgärder är anpassade efter den individuella förmågan hos individen det berör.   

 

Meningsfullhet

I konstruktionen av ett nytt skyddsnät för unga i Sverige kan Drakprojektet med sin nätbasering och tillgänglighet vara ett av verktygen för att främja mental hälsa. Kursen spänner över flera olika kulturella uttryckssätt vilket gör den bred och kan på det sättet passa fler.

Deltagarna är fria att välja om de vill dela med sig av sina individuella uppgifter. Det finns ingen press att prestera inför någon annan. Tanken är att studiecirkeln skall kunna hjälpa hemmasittande unga att bryta ensamhet och hitta likasinnade. Kanske kan även några av deltagarna hitta nya intressen inom ramen för arbetet som får dem att känna ökad meningsfullhet och lust i sin vardag.

“Tanken är att studiecirkeln skall kunna hjälpa hemmasittande unga att bryta ensamhet och hitta likasinnade. Kanske kan även några av deltagarna hitta nya intressen inom ramen för arbetet som får dem att känna ökad meningsfullhet och lust i sin vardag.”

Känsla av meningsfullhet såg är den israeliske sociologen Aaron Antonovsky som en av de viktigaste förutsättningarna för god hälsa. Han vände med sin salutogena KASAM teori upp och ner på hälsoperspektiven när han i stället för att fokusera på det som gör oss sjuka uppmärksammade det vi människor mår bra av. Aaron ville undersöka vad det var som gjorde att vissa människor klarade motgångar i livet bättre än andra. Att känna stor meningsfullhet i livet är enligt honom det samma som att förstå och hantera svårigheter bättre. De personerna hade ofta fler strategier för att lösa problem på, så kallade copingstrategier. Det gör att livsutrymmet blir större och med det, friheten att välja nya vägar.

I en studie på svåra smärtpatienter vid Danderyds sjukhus framkommer det att deltagarna kände minskad smärta när de under tio veckor deltog i en kurs där de provade på olika konstnärliga arbeten. Där fick deltagarna uppehålla sig i det friska en liten stund och lämna det tillstånd de vanligen befinner sig i.

Tanken är att Drakprojektet skall kunna fungera på liknande sätt och skapa ett litet rum där meningsfullheten kan få chansen att växa. Där skapande och reflektion tillsammans med andra på en egenvald trygg plats kan vara en språngbräda över glappet som skapar utanförskap.     

 

 

Referenslista

Aspelin, J. (2012). En tredje väg för skolan. Skola och samhälle, 28 maj, 2012.

Bris. (2017). Barns psykiska ohälsa: Det är dags att bryta trenden. Erlander, Mölnlycke 2017.

Duberg, A; Möller, M; Taube, J. (2013). Dans kan ge unga skydd mot psykisk ohälsa. Läkartidningen 2013; 110: CDTT.

Ekman, R., Arnetz, B. (2005). Stress: Individen Samhället Organisationen Molekylerna. Stockholm: Liber AB

Hacking, S., Secker, J., Spandler, H., Kent, L., & Shenton, J. (2008). Evaluating the impact of participatory art projects for people with mental health needs. Helth and social care in community, 16, 638-648. Konlaan, B.B., Theobald, H., & Bygren, L.O. (2002). Leisure time activity as a determinant of survival: a 26-year follow-up of a Swedish cohort. Public Health, 116, 227-230

Knekt P, Virtala E, Härkänen T, Vaarama M, Lehtonen J, Lindfors O. (2016). The outcome of short- and long-term psychotherapy 10 years after start of treatment. Psycological medicine, 46(6), 1175-88.

Konlaan, B.B., Bygren, L.O., & Johansson, S-E. (2000). Visiting the cinema, concerts, museums or art exhibitions as determinant of survival: a Swedish fourteen- year cohort follow-up. Public Health, 28, 174-178

Konlaan, BB., Björby, N., Bygren, LO., Weissglas, G., Karlsson, L.G., & Widmark, M. (2000). Attendance at cultural events and physical exercise and health: a randomized controlled study. Public Health, 114, 316-319Winzer, R. (2005).

Kultur för hälsa: en exempelsamling från forskning och praktik (Statens Folkhälsoinstitut 2005:23) Kalmar: Lenander Grafiska AB

Rydstad M, Löfgren M, Drakos G. (2015). Kultur på recept vid långvarig smärta. Rapport från ett pilotprojekt. Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting; Rehabiliteringsmedicinska Universitetssjukhuset, Danderyds

sjukhus.http://www.mynewsdesk.com/se/kulturforvaltningen/documents/rapport-kultur-paa-recept-vid-laangvarig-smaerta-ett-pilotprojekt-45379

SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Elander Sverige AB. Stockholm.

Stockholms stadsmission. (2016). Barn och Ungdomsrapporten 2016. Tema: när livet blir outhärdligt – psykisk ohälsa bland barn och unga. Taberg Media Group.

Tamm, M (2012). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Studentlitteratur AB, Lund.

Theorell, T. (2008). Kultur och folkhälsa, I Bjursell, G. & Vahlne Westerhäll, L. (red) (2008). Kulturen och folkhälsan (ss. 119-138). Stockholm: Santérus förlag

Theorell, T (2012). Psykosocial miljö och stress. Studentlitteratur AB, Lund.

Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården – lägesrapport 2017. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20470/2017-3-1.pdf